Test: Nikkor Z 14–24mm f/2,8 S – klassikern blir lättare & bättre

Den viktiga basen för bildjournalisten, många gånger kallad för »den heliga treenigheten«, har nu kompletterats för Z-systemet i och med nya vidvinkelzoomen Nikkor Z 14–24mm f/2,8 S – som med normalzoomen 24–70 och teleobjektivet 70–200 nu täcker in 14–200mm.

Z-versionen är vädertätad, och Nikon har arbetat fram en mindre välvd frontlins, till skillnad från DSLR-versionens enorma rundade glaskupol. Det objektivet har länge kallats för »ingenjörskonst«, och ungefär samma begrepp går att använda hos denna Z-version: vikten har nämligen minskats ned till 650 gram från hela kilot, vilket är imponerande.

Både rolig och smidig

Att arbeta med objektivet är inte bara roligt, det är också rätt lätt. att hoppa från 14mm till 24mm går att göra i en 80-graderssväng, och känslan i zoomreglaget är riktigt bra. Byggkvaliteten håller vad den lovar, och dessutom är den manuella fokusringen mjuk och skön att rotera, vilket ger ett precis resultat. Även autofokusen är riktigt snabb.

Precis som övriga Z-objektiv finns en kontrollring längst in mot fattningen, som går att programmera, vilket också är användbart. Objektivet har även programmerbar funktionsknapp och en Disp-knapp för att visa diverse information på objektivets lilla skärm.

Jag gillar också den spännande lösningen att de skickar med två motljusskydd, där det ena är lite mindre, men det andra något vidare – och som gör att du kan använda påskruvbara filter på 112 mm. Det går även använda gelfärgfilter i ett bakre filterfack vid fattningen.

Slutsats

Även om objektivet har en viss kuddformig distorsion i det vidvinkligaste läget så korrigeras det bra av kameran själv. Nikon har också arbetat en del med att förbättra kantskärpan jämfört med föregångaren, något som också märks. Skärpan är både bättre över lag, men också bättre längre ut mot kanterna – det mest utsatta stället för oskärpa hos ett raktecknande vidvinkelobjektiv på denna brännvidd.

Kromatisk aberration är väl kontrollerad, och är inte alls nämnvärd, de är svåra att se i våra egna testbilder. Vinjetteringen är däremot synbar, och rätt så påtaglig i vissa fall. Ibland passar det, ibland är det något man vill ta bort, då kan den minskas genom att slå på vinjetteringskontrollen i kamerahuset.

Sammantaget ger byggkvaliteten, alla coatings, ljusstyrkan på f/2,8, den lägre vikten mot föregångaren och bildkvaliteten som objektivet presterar – betyget toppklass. Om du arbetat med AF-S-versionen 14–24mm f/2,8G ED så blir du heller inte besviken på Z-versionen – den är bättre på alla vis, även om också priset är mycket högre.