Test: Nikon D300S - Finputsad med filmfunktion

En del Nikonentusiaster blev besvikna när D300S presenterades. De hade hoppats på en helt nykonstruerad kamera, en D400. Frågan är om de verkligen hade rätt i sin besvikelse. Vi har svårt att hitta några större brister hos D300S.

Det sägs att ett bra betyg är att bli kopierad. Det är kanske att ta i att säga att Canon kopierar Nikon D300 med Eos 7D, men Canon har i alla fall insett att det finns ett stort intesse bland fotoentusiaster för kompromisslösa systemkameror med aps-c-sensorer.

Det är inte bara proffs som är beredda att betala för välbyggda kamerahus med högklassig autofokus.

Nikon har verkligen inte sparat på krutet med D300S. Kamerahuset är nästan identiskt med D700 och gjort i kraftig metall. Att kamerahuset ändå är lättare än D700 beror på den mindre sensorn som kräver mindre spegelhus och prisma.

Grunden för formen las med D200 som i sin tur ärvde utformningen av knapparna från D2H. Jämfört med D300 har Nikon gjort en del förändringar på baksidan som gör D300S mer lik D700.

Den största skillnaden mot D300 är att D300S fått HD-filmning. För att underlätta filmningen och användandet har Nikon lagt till en knapp för skärmsökaren och en ok-knapp på multiväljaren som bland annat kan användas för att starta och stoppa filmningen.

Av filmfunktionen kommer även hål för inbyggd mikrofon på framsidan och hål för högtalare på baksidan. Det går också att ansluta en lös mikrofon.

En annan detalj från D700 är en info-knapp där låset till minneskortsluckan tidigare satt. Nu öppnas luckan på samma sätt som hos D700.info-knappen aktiverar informationsvisningen på skärmen. Trycker man en gång till kommer man åt en snabbmeny under informationsvisningen där man exempelvis kan ändra inställningarna för D-lighting, brusreducering, färgrymd eller vad fn-knappen ska ha för funktion. Det går snabbt att ändra de viktigaste funktionerna. Men Canons variant är ett knapptryck snabbare.Tryck på menyknappen och du kommer till en lista med genvägar till de funktionsinställningar man själv valt som de viktigaste.

Nikon har också möjligheten att göra en lista med genvägar till olika funktioner, men den är inte lika snabb att komma åt.

Tyst läge

Från D5000 har Nikon plockat funktionen »tyst läge«. I detta läge sker spegelreturen först när avtryckaren släpps. Eftersom spegelmekanismen inte är så dämpad som hos Pentax K-7 eller Canon EOS 5D mark II blir ljudet inte supertyst, men ändå diskretare än normalt.

En funktion som kom på D3 är virtuell horisont som hjälp för att få horisonten på landskapsbilder rak. Nikon hade gärna fått slänga in en extra sensor så att det även gick att använda funktionen för att få vertikala linjer raka vid arkitekturfotografering. Det finns kompaktkameror som klarar detta.

Sju bilder per sekund

En nyhet som säkert kommer att glädja många som fotograferar sport är att Nikon höjt bildfrekvensen vid serietagningar till sju bilder per sekund.

Precis som med D300 går det att använda batterigreppet med ett batteri från D3 om man vill ha upp hastigheten i åtta bilder per sekund. Många brukar köpa batterigrepp, men frågan är hur många som kommer att satsa på det extra batteriet som kräver en annan laddare nu när skillnaden med och utan grepp är så liten.

Dubbla minneskort

En riktigt bra sak med kameran är att den fått dubbla platser för minneskort. Som tidigare finns plats för CF-kort och nu kan även SD-kort användas.

Tills standarden för SDCX-kort slutligen sätts kommer du att kunna få snabbare lagring med CF-kort. Det finns dock fördelar med SD-korten också. Många datorer har inbyggd läsare för SD-kort, men färre kan direkt läsa CF-kort.

Vi har testat kameran med de snabbaste korten på marknaden – Sandisk Extreme Pro som tillämpar UDM 6-standarden och som på pappret kan komma upp i skrivhastighet på 90 mb per sekund. Här finns en skillnad mot Nikon D300 som bara stöder UDMA med upp till 60 mb per skund.

Med alla extra funktioner har kameran en buffert för 17 råbilder eller 26 bilder i jpg fine. Eftersom kameran hinner spara undan under tiden blir siffrorna i praktiken 20 bilder i råformat och hela 100 bilder i jpg fine innan kameran slåt i bufferttaket och bildfrekvensen sjunker med de bästa korten. Men den som släpper upp pekfinget någon sekund då och då vilket är naturligt under sportfotografering kommer ha svårt att slå i bufferttaket.

Märk dock att dessa hastigheter kräver att alla extrafunktioner som d-lighting, optimering av jpg-kvalitet eller brusreducering måste vara avslagna.

De dubbla kortplatserna kan användas på olika sätt. Du kan välja att låta det andra kortet ta över när det första är fullt. Det går också att spara dubbelt för ökad säkerhet. Den som vill separera råformat och jpg eller stillbilder och videofiler kan också göra det.

Förbättrad filmkvalitet

Vi vet från D300 att autofokusen är på professionell nivå, så det behöver vi inte orda så mycket om.

Autofokusen med skärmsökare är fortfarande så långsam att den inte bör användas. Det är bättre att först fokusera och sedan aktivera skärmsökaren. Att justera fokus under filmning ser ändå inte bra ut när man sen tittar på filmen.

Nikon fick en del kritik för filmfunktionen i D90 och D5000. Problemet var en oraffinerad komprimering som la sig som en hinna över hela bilden.

Nu blir filmerna klarare och komprimeringen är knappt märkbar. Vissa linjer kan dock bli taggiga.

Nikon har inte gjort filmfunktionen lika avancerad som på Canon 5D mark II och 7D. Det innebär 720p med 24 bilder per sekund och helt automatisk exponering. Det finns dock uttag för extern mikrofon vilket välkomnas av många pressfotografer som behöver en kamera som fungerar för att producera webb-tv.

Snabb bildredigering

Liksom övriga konsumentkameror från Nikon klarar D300S att redigera bilderna i efterhand. Med ett klick på den stora ok-knappen längst ner till vänster bak på kameran när man tittar på tagna bilder kommer menyn med redigeringsalterativ fram.

Det går att reducera röda ögon, beskära, göra om till svartvitt, lägga på filtereffekter, justera färgbalans, råkonvertera med mera.

Flera av funktionerna kan vara riktigt användbara för den som inte har tillgång till en dator men som ändå behöver lämna ifrån sig bilder.

Utmärkt ergonomi

Liksom D300 är kameran väldigt välkonstruerad med stora knappar som det är lätt att trycka på även med handskar. Kameran kan sättas på enkelt även om man bara har en hand fri för fotografering.

I testet av D300 i nummer 12/2007 gick vi in mer på djupet när det gäller hantering av kameran och hur autofokusen presterar. Nu nöjer vi oss med att konstatera att Nikon har behållit allt som är bra och förbättrat några punkter. D300S uppfyller högt ställda professionella krav på ergonomi och funktion.

Slutsats

D300S är mer än en enkel uppgradering - vi kan helt enkelt inte önska oss mer av kameran förutom (ännu) bättre hd-filmning.

Nikon D300S är den bästa APS-C-kameran på marknaden i dag och därmed drömkameran för många hobbyfotografer. Med rätt objektiv är D300S också ett alternativ till dyrare modeller för många yrkesfotografer. 

Så satte vi betyget

Bildkvalitet 9

Ett steg bättre än Pentax K-7, men en bit kvar till kameror som Nikon D700.

Byggkvalitet 9

Så nära full-proffs man kan komma. Den här kameran tål mycket stryk.

Ergonomi logik 10

Mycket bättre än så här blir det inte. Knapparna sitter klockrent och även med handskar går det bra att fotografera.

Mångsidighet 9

7 bilder per sekund gör att kameran även klarar sportfoto bra. Men mörkeregenskaperna jämfört med D700 sänker betyget ett snäpp.

Valuta för pengarna 8

Det är mycket pengar för en APS-C-kamera även om den är mycket proffsig. D90 ger trots allt samma bildkvalitet.