Test: Nikon D3s härskar över mörkret

Min kompis jobbade på en tidning i Stockholm för några år sedan. Fotograferna på tidningen tävlade mot varandra om vem som kunde klara sig längst utan blixt. De höll på i veckor och månader, men en dag fick min kompis T ett ödesdigert uppdrag – att fotografera pensionärer som gick stavgång mitt i skogen.

Detta var på filmens sista år. De körde 800-film och pressade två steg till ISO 3200. En sådan skannad bild ger sämre bildkvalitet än Nikon D3s på ISO 51 200. Frågan är om inte ISO 102 400 ger bättre bilder.

Med en D3s hade T inte behövt blixt trots att han bara var utrustad med en 2,8-zoom. Men tävlingen hade nog aldrig fått ett slut.

Innan D3 kom för två år sedan var ISO 800 den övre gränsen för Nikons proffskameror om man inte ville göra alltför stort avkall på bildkvaliteten. De fasta ljusstarka objek-

tiven behövs idag mer för skärpedjupets eller känslans skull än för att slippa skruva upp ISO. Troligen är det inte många som köper 200/2 VR för att jaga ljus utan mer för att det ger snygg bakgrund till modebilder.

Å andra sidan har zoomen 200-400/4 VR fått ett uppsving i och med Nikon D3. Kraven på ljusstyrka har förändrats och detta kan betyda en del för trötta fotografryggar.

Naturligtvis uppnår man högst bildkvalitet vid ISO 200, men att höja ISO några steg påverkar allt mindre. Var gränserna går för olika ändamål ska jag återkomma till längre fram.

Ett »s« i modellbeteckningen betyder på Nikonspråk att kamerahuset i stort sett är identiskt med föregående modell och att kameran mer ska ses som en uppgradering. Men det blir lite missvisande med Nikon D3s som har ett flertal nya funktioner och förbättringar jämfört med D3. En strikt namngivningspolicy hindrar Nikon från att kalla den för det rätta namnet – D4.

Jag har redan varit inne på huvudattraktionen, högre ISO, som tillkommit genom en ny sensor med samma upplösning som tidigare. En annan ny och viktig funktion är filmfunktionen.

En del undrar vad filmning gör i en professionell systemkamera och hade hellre sett ett lägre pris. Många pressfotografer vill kunna ta filmklipp för att göra webb-TV eller sälja filmer till TV-bolag. Naturfotografer kan också vara intresserade av att smidigt kunna göra filmer. Vi kommer säkert snart att se filmer i Mitt i Naturen tagna med systemkameror.

Filmentusiasterna har med glädje välkomnat de filmande systemkamerorna som ur deras perspektiv är otroligt billiga i förhållande till prestanda och flexibilitet. På webben finns det många exempel på riktigt proffsiga filmer tagna med systemkameror. Det kan också vara intressant för särskilda inklippsbilder som tas i svagt ljus att använda en kamera som D3s.

Rent ekonomiskt är det knappast någon större merkostnad att bygga kameran med filmning, men naturligtvis kostar utvecklingen. Och att tappa kunder till konkurrenten för att man saknar populära funktioner kan bli ännu mer kostsamt.

Kameran är främst tänkt för press- och sportfotografer, och de kan ju undra varför de ska betala för funktioner som spegeluppfällning som de troligen har en väldigt diffus bild av hur det används.

En proffskamera ska helt enkelt vara rejält kompetent och passa för många. En ny målgrupp för Nikon är polis, militär och säkerhetsföretag som med D3s kan fotografera i svagt ljus utan ljusförstärkare. Det innebär bilder i färg i stället för monokromt grönfärgade. Med färg blir det lättare att identifiera personer.

Nikon har valt att göra filmfunktionen i formatet Motion-jpeg sparat som avi-filmer. Fördelen är att bildbehandlingen blir densamma som för vanliga stillbilder i jpg. Detta spar i sin tur processorkraft. Det blir också enkelt att spela upp filmerna på vilken dator som helst och man kan lätt plocka ut stillbilder. Det finns en funktion i kameran för att göra detta för pressfotografen som snabbt behöver skicka i väg en bild och inte hinner gå omvägen via en dator.

1080p har inte varit Nikons mål. Med Motion-jpeg hade detta inneburit extremt stora bildfiler. Att filmfunktionen är något begränsad beror antagligen på en kombination av en äldre processor och en anpassning efter målgruppen. Får jag spekulera så kanske Nikon gör efterträdaren till D700 mer till filmarens kamera. D3s är tydligt inriktad på pressfoto och då räcker 720p gott och väl.

Vissa pressfotografer som Nikon intervjuat under utvecklingsarbetet har önskat att Nikon ska behålla de riktigt små filmstorlekarna för att filmernas filstorlek inte ska bli större än att det går att skicka hem filmen med mobiltelefon. Den minsta filmstorleken är 320x216 pixlar.

Det handhållna läget ger full automatik. Stativläget ger möjlighet att styra bländaren. Eftersom filmautomatiken lever sitt eget liv stämmer inte alltid exponeringen av filmen överens med stilbildsautomatiken. För att visa hur filmen kommer att se ut innan man startar själva filmningen kan man trycka på "OK"-knappen. Det går också att styra exponeringen helt manuellt.

När vi tittar närmare på filmerna från D3s så är skillnaderna mot Canon Eos 7D i 720p obetydliga.

Tyst läge

Andra skillnader mot D3 är tyst läge som var först ut i Nikon D5000. Funktionen är kopierad från Canon även om Nikon haft liknande läge på analoga modeller som F4. Genom att låta spegeln gå tillbaka först när pekfingret släpper från avtryckaren blir kameran tystare. Alla eventuella ljudsignaler stängs också av.

Jag har använt läget flera gånger, som under en svag solosång i en liten lokal och under en intervju. Läget har fått den plats på ratten för fotograferingslägen där man tidigare ställde in skärmsökare (live view). Skärmsökaren aktiveras nu i stället med en egen knapp märkt »LV« som sitter på baksidan.

För att starta filmningen trycker man först på »LV«-knappen och sedan på mittenknappen i multi-väljaren.

En annan ny knapp är Info-knappen som aktiverar informationsvisningen på skärmen. Med ett extra tryck kommer man åt snabbinställningar för bildstil, brus-reducering, färgrymd med mera.

Med uppgraderingen kommer en mängd små förbättringar som ett nytt beskärningsläge på 1,2 gångers beskärning. Sedan tidigare finns ett 1,5x-läge som ger samma bildutsnitt som en DX-sensor. Det nya läget är dels tänkt för dem som står på en fast position med ett fast tele och vill kunna skicka bilderna direkt utan att behöva beskära dem i datorn.

Läget är också tänkt för fotografer som går över från Canon Eos 1D-modellerna som har en sensor med 1,26 gångers beskärning i jämförelse. När beskärningslägena används maskas sökarbilden av.

Multiväljaren har gjorts mer känslig och AF-ON-knappen behöver inte längre tryckas in lika långt.

Nytt är också fler inställningar för bildkontroll och råkonvertering i kameran. Kameran har enligt Nikon fått förbättrad kontrastavkännande autofokus, förbättrad auto-area-autofokus, bättre vitbalansering, bättre lås till batteriet, tydligare färgkodning, fler språk, auto-iso i ¹/³-dels steg med mera.

Subtila skillnader mot D700

Nikon D700 minskade effektivt försäljningen av D3 eftersom kamerorna är så lika till prestanda och utformning. Med sina förbättrade ISO-egenskaper och filmning kan Nikon locka en del yrkesfotografer och hobbyfotografer med bra hushållsbudget att köpa D3s. Två tredjedelar av köparna av proffsmodellerna är hobbyfotografer även om kamerorna helt utformas för yrkesfotografer.

Skillnaderna mellan D3/D3s och D700 är små men med yrkesmannen i åtanke. Några exempel är låsknappen för att låsa tid och bländarinställning. Vid sport- eller studiofotografering där det råder konstanta ljusförhållanden är detta en stor fördel. Att plötsligt råka över- eller underexponera för att man oavsiktligt kommer åt rattarna kan resultera i en kostsam katastrof. Förr limmade många skolfotoföretag både tidsratt och bländarring för att slippa exponeringsproblem.

Att kunna använda dubbla minneskort är också en fördel för proffsen, att kunna lämna jpg-bilderna på ett minneskort direkt till kunden och sedan själv behålla raw-filerna på ett annat. Eller att kunna spara dubbelt om ett minneskort går förlorat under en resa.

Skärmen på ovansidan är något större och tydligare jämfört med D700 och att ändra mätmetod, blixtinställningar och alternativexponeringar är lättare med handskar. Även AF-ON-knappen är aningen större och sitter mer åtskild för att underlätta användning med handskar. Det större kamerahuset gör det givetvis enklare att separera alla knappar.

Att en D700 med batterigrepp väger mer än en D3s talar om hur små skillnaderna i byggkvalitet är.

Mycket bra autofokus

Bra autofokus är en viktig egenskap för en snabb proffskamera. Och Nikon D3s gör en inte besviken. Särskilt stora krav ställs på D3s nu när kameran går att fotografera på ISO 102 400. Det går att fotografera handhållet i ljus som knappt räcker för att se något i. Ändå fungerar autofokusen, åtminstone med objektiv med ljusstyrka 2,8 eller högre. Det är faktiskt magiskt. Samtidigt kan autofokusen bli lurad i vardagliga situationer. När jag skulle ta porträtt i ymnigt snöfall i skenet av en gatlykta hamnade skärpan lite här och där.

Sport ställer också extrema krav på autofokusen. Med minimalt skärpedjup ska ändå skärpan sättas

exakt rätt på rörliga motiv. Eftersom det inte alltid är lätt att hålla autofokuspunkten precis där man vill ha skärpan finns det möjlighet att utvidga autofokusområdet med 9, 21 eller 51 autofokuspunkter. Detta är dock också en källa till felfokusering, men en ofrånkomlig sådan.

Jag tog med kameran till en endurotävling i skogen. Bruksanvisningen rekommenderar 9 punkters autofokus för motorsport där motivets rörelser är mer kontrollerade än vid fotboll. För den typen av sport rekommenderar Nikon 21 punkter. För att fånga fåglar eller annat flyktigt mot ren bakgrund rekommenderas 51 punkter. Jag lyckades allt som oftast pricka rätt med autofokusen även om en del grangrenar ibland hamnade i fokus i stället.

Kameran har också möjlighet att automatiskt följa ett motiv över bildytan så att skärpan hela tiden hamnar på samma ställe även om motivet rör på sig. Med hjälp av den färgkänsliga autofokusen med 1005 mätzoner kan kameran automatiskt välja rätt autofokuspunkt. Denna funktion kallas 3D-autofokus.

Jag har funnit att 3D-läget är praktiskt vid porträttfotografering där motivet inte är helt stilla, som vid en presskonferens eller under en intervju. Då ställer jag skärpa på ett öga och sedan byter kameran autofokuspunkt när motivet rör på sig. Att försöka byta punkt själv eller behöva låsa skärpan och sedan komponera om titt som tätt kan innebära att man gör annat än att trycka av när rätt ögonblick uppstår. Jag tror att denna funktion kan förfinas och bli snabbare i takt med att kamerornas processorer utvecklas.

Att ändra fokuspunkt med multiväljaren är lite segt om alla 51 punkter ska vara valbara. Det går snabbare om man ställer ner till 11 valbara punkter. Men blixtsnabbt går det inte. Här har Canon en fördel om man väljer att använda den bakre inmatningsratten på baksidan. Då byter man verkligen fokuspunkt på nolltid. Canon har också en funktion för att man ska få motsvarande fokuspunkt om man skiftar från liggande till stående format. Denna funktion kan spara någon värdefull sekund och Nikon bör fundera över en liknande lösning till D4:an.

Imponerande bildkvalitet

Det finns många aspekter på bra bildkvalitet och Nikon lyckas bra med nästan alla. Upplösningen är uppenbart inte maximal, men ändå god tack vare många mycket skarpa objektiv.

Vi vet sedan tidigare att Nikon är bra på att producera jpg-bilder av hög kvalitet. Jag får ändå intrycket att Nikon höjt sig ett snäpp och ger något bättre färg-återgivning vid höga ISO än tidigare.

Trots en förbättring av vitbalansen upplever jag fortfarande att Nikon bör jobba mer med den. När jag fotograferade enduro i skogen gav Nikon en alltför kall bildton och jag blev tvungen att ställa in färgtemperaturen manuellt. Med råformat är detta minus utraderat.

Egenskaperna vid höga ISO är kamerans paradgren och Nikons utfästelser om ett drygt stegs bättre brusegenskaper vid höga ISO stämmer bra. Skillnaderna blir tydligare ju högre upp i känslighet man går och motsvarar ett drygt exponeringssteg.

Vi har analyserat råfiler och kan se att bruset är lägre vid högre ISO redan innan någon brusreducering lagts på. Det tyder på att Nikon fått ner brusnivån i elektroniken. Ju mer bildsignalerna förstärks (att ISO höjs) desto större betydelse har det låga grundbruset jämfört med D3. Vid ISO 6 400 syns skillnaden men vid ISO 25 600 blir den drastisk.

Under en konsert gick en sångerska ut i publiken och jag tvingades höja ISO från 28 800 till 51 200. Jag bedömer att den bilden skulle gå att dra relativt stort i vilken dagstidning som helst eller publiceras på en halvsida i ett magasin. Det ska också sägas att ljusets karaktär påverkar. Svagt ljus kan vara kontrastfattigt och då kan den kontrasthöjning som krävs knäcka bildkvaliteten.

Eftersom de förbättrade brusegenskaperna främst beror på lägre brus i elektroniken och inte på större förmåga att samla in ljus förbättras inte det dynamiska omfånget. Vid ISO 200 är omfånget oförändrat jämfört med D3.

Slutsats

Nikon D3s är en suverän yrkeskamera utan brister. Visst finns det någon liten punkt att fila på, men det är en högst marginell kritik. Det märks verkligen att Nikon vet hur en yrkesfotograf vill och behöver ha en kamera. Såväl hantering som prestanda och bildkvalitet håller mycket hög klass. I nästa nummer testar vi Nikon D3s mot huvudkonkurrenten Canon Eos 1D Mark IV.

SÅSATTEVIBETYGET

Bildkvalitet 10

Nikon höjer ISO till ofattbara 102 400. Upp till 51 200 går bilderna att publicera i de flesta tidningar. Imponerande!

Byggkvalitet 10

Bättre än så här blir det inte. Du kan slå i spik med kameran.

Ergonomi och logik 9

En yrkeskamera ska man kunna hantera med handskar, och det lyckas Nikon med. Tyngden och storleken är dock ett minus och talar för Nikon D700.

Mångsidighet 10

Nikon D3s kan verkligen i stort sett allt. Den kan till och med vara riktigt tyst. Enda mini-minuset är att kameran kräver extern blixt.

Valuta för pengarna 6

Med Nikon D700 för halva priset och med många av egenskaperna hos D3s är det svårt att sätta ett högt betyg på denna punkt.