Test: Nikon-trio för fullformat

Det är en blandad trio som nyligen släppts av Nikon. Där hittar vi nya porträttelet på 105mm, en ny uppdaterad proffstelezoom på 70-200 samt ett tiltshift-objektiv på vidvinkliga 19mm.

Bland de tre objektiven vi testat är det endast 105mm/1,4 som är produktionsklart – nya 70-200mm samt 19mm tiltshift är förhandsexemplar, och är alltså inte från den slutgiltiga produktionen. Därför kan vi för dessa två objektiv inte uttala oss om bildkvaliteten, samt att vi reserverar oss för möjliga ändringar i den slutgiltiga versionen.

[[{"attributes":{},"fields":{}}]]

AF-S Nikkor 105mm f/1,4E ED

Nikons 85mm/1,4 har länge varit porträttgluggen för de som vill ha både ljusstyrka och snygg mjuk bokeh – men som nu får konkurrens av nya 105mm-objektivet med samma bländare på ljusstarka 1,4.

Objektivet är robust och stabilt byggt, och har även vädertätning vid fattningen. Men det är tungt - nästan ett kilo väger det (985 g), mot exempelvis 85mm/1,4 som väger 595 gram.

[[{"attributes":{},"fields":{}}]]

Designmässigt är det inte så mycket att säga. Det som finns är en manuell/autofokus-knapp samt en bred och bra tilltagen fokusring som är lättvriden och enkel att finjustera. Nikon har lyckats bra med känslan hos objektivet och att använda manuell fokus fungerar mycket snabbt och bra – lagom mjuk, men ändå med lite motstånd – precis det man vill ha för att få en kontrollerad känsla när man använder manuell fokus.

Det som är spännande här är den något längre brännvidden än klassiska 85mm-objektiv, de extra 20mm bidrar till mer telekänsla med ökad mjuk bokeh – som är riktigt fin – och objektivet är så ljusstarkt att du kan ta vackra bilder i svagt ljus eller skymning. Kombinationen gör att skärpeplanet blir tydligt i vissa bilder, vilket också förstärker effekten av mjuk bakgrund och framhävt motiv.

Bildkvalitetsmässigt ser vi en större vinjettering än hos exempelvis Nikons klassiska 50mm/1,8, men den minskar stadigt för varje nedbländning till f/2 då det mesta är borta och helt borta vid f/5,6. Distorsionen i avbildningen på ytan är något svagt kuddformig, och den kromatiska aberrationen är försumbar. Skärpan är grym genom alla bländare.

Totalt sett har Nikon lyckats bra med sin konstruktion rent bildmässigt, även om det också kostar i form av vikt. Är du ute efter ett spännande alternativ till klassiska 85mm/1,4 med än mjukare bakgrundsoskärpa så kan du kolla in detta objektiv och frossa i bokehkänslan än en gång.

[[{"attributes":{},"fields":{}}]]

AF-S Nikkor 70-200mm f/2,8E FL ED VR

Nikons arbetshäst AF-S NIKKOR 70-200mm f/2.8G ED VR II har nu uppdaterats till en ny version med flera förbättringar. Nya versionen har ett flourite-linselement (FL), samt ett högbrytande HRI-linselement, vilket antagligen bidrar till viktminskningen med 110 gram mot föregångaren. Trots detta är objektivet fyllt med flera nyheter. Bland annat har objektivet fått elektronisk bländarkontroll, vilket möjliggör högre snabbhet vid seriebildstagning inför framtiden.

Den största förändringen är att fokusring och zoomring nu bytt plats och fått en något större yta, så att man numera zoomar närmare fronten på objektivet och justerar fokus närmare kamerahuset.

För mig som använder autofokusen före manuell fokusering, innebär detta bara fördelar – jag får lättare att justera brännvidden med zoomen om objektivet är på stativ eftersom ringen nu nås fritt, utan att den hamnar ovanför stativfästet. Vid fotografering på frihand går det även att hålla objektivtyngden på handflatan samtidigt som man zoomar med fingrarna, något som förut var något svårare. Motsatsen blir att det blir svårare för den som zoomar mindre och mer fokuserar manuellt, men bytet är enligt mig mycket smart.

På sidan av objektivet har det nu även tillkommit ett till VR-läge, »sport«, som förbättrar bildstabiliseringen vid panoreringar och ger en stabil sökarbild. Funktionen fungerar mycket bra, och jag upplevar att ryckigheten blivit bättre. VR-funktionen har för övrigt förbättrats och tillåter längre slutartider i upp till 4 steg mot tidigare versionens 3,5 steg, vilket så klart är välkomnat.

Objektivet känns i övrigt riktigt genomarbetat och stabilt, och det som framförallt slår mig är hur lättsnurrad zoomringen är – faktum är att den nu är så mjuk och enkel att justera att zoomningen går att göra med minimal ansträngning – ett klart plus för den som snabbt behöver justera brännvidd utan att behöva ta i mycket.

En annan bra grej är att objektivet nu har fått fyra tumknappar som gör att du kan växla funktion snabbt, oberoende av stående eller liggande fotogafering. Exempelvis kan du ha autofokusen där om du inte vill ha den på tummens AF-ON eller avtryckaren, eller genom knappen AF-L låsa fokus – om du nu vill ha autofokus på avtryckaren men ändå kunna fotografera i serie utan omfokusering. Det känns som en proffsig och mycket användbar funktion att ha, som även snabbar upp arbetsflödet.

Också autofokusen upplevs mycket bättre och snabbare. Vid ett test med objektivet på en Nikon D800 hittade kameran fokus snabbt även i svagt ljus, men det bästa är nog att den faktiskt även gör det snabbt. När jag undersökte skillnaden mellan det gamla 70-200mm och det nya så blev det allt tydligare att det hänt mycket på denna front, och växling mellan närgränsliggande motiv och motiv långt borta går riktigt snabbt att omfokusera mot. Imponerande!

[[{"attributes":{},"fields":{}}]]PC Nikkor 19mm f/4E ED tilt-shift

Sedan tidigare har Nikon redan tre tiltshift-objektiv på brännvidderna 24, 45 och 85mm.I och med detta blir nya tillskottet det vidvinkligaste med sina 19mm.Det speciella med tiltshift är att man kan både tilta (justera objektivet uppåt och nedåt mot sensorplanet) samt shifta (förflytta planet) för att uppnå vissa effekter. Vanligtvis används detta för exempelvis arkitekturfotografering då man vill avbilda ett motiv med raka linjer, därav uttrycket »PC« i namnet, för »Perspective Control«.

Nytt hos detta objektiv mot andra tiltshift-objektiv är att man nu via en andra knappspärr nu kan rotera tiltmekanismen separat från själva shiftmekanismen, vilket gör att tilten kan användas parallellt med eller vinkelrätt mot shiftfunktionen.

För den som söker efter korrekta och rakt avtecknade linjer i ett korrigerat perspektiv är detta objektiv riktigt användbart. Fotograferar du landskap kan du exempelvis justera skärpeplanet, och är du ute efter kreativ fotografering finns alla möjligheter till häftiga bilder som kan ge effekten av miniatyrlandksap eller konstiga skärpeplan på dina motiv.

[[{"attributes":{},"fields":{}}]]

Byggmässigt är objektivet riktigt bra byggt, vilket så klart också är ett måste med tanke på att det är många rörliga delar. Objektivet har alltså två spärrar i form av en liten stålflärp, för rotering. Den ena sitter vid fattningen och låser eller öppnar för rotering av shift-funktionen, den andra gör samma sak men för tilt-funktionen. Tilten går även att både låsa i grundläget eller skruva fast i vald vinkel.

Justeringen av tilt eller shift görs genom två snurreglage som är lätta att skruva på. Till hjälp finns även en gradering med skala för bättre kontroll av justeringen.

Objektivet har endast manuell fokusering, och fokusringen är stabil, lagom lättvriden och stum i sin gängning. Linsskyddet är av specialtyp med en knapp för att kunna tas av.

Att konstruera ett objektiv som detta kostar, vilket också avspeglar sig i priset. Beroende på vad du behöver funktionerna till så kan det så klart vara värt det – det vi ser är att det gör det det ska och gör det bra, och kan både fylla en funktion av effektsökeri eller kontrollerad perspektivfotografering.

[[{"attributes":{},"fields":{}}]]