Kamera & Bild testar
TEST: Nikon Z6 II – tre förbättringar mot föregångaren
Förbättrad snabbhet, bättre video – och två minneskortplatser. Nikon har lyssnat på sina kunder och följt deras råd, något som gör nya Nikon Z6 II till en kompetent kamera på flera plan, som passar många.
Drygt två år har gått sedan Nikon släppte sitt nya Z-system, med Z6 och Z7 i fronten. Sedan dess har Z5 kommit, men även den spegellösa APS-C-kameran Z50, med en mindre sensor i DX-format.
Beroende på vilken typ av fotograf man är så kan man anse att förändringarna som finns hos nya Nikon Z6 II är exakt det som behövdes – eller motsatsen – att förändringarna inte alls tilltalar. Anledningen till detta är att Nikon själva menar att man lyssnat på den feedback som fotografer och användare lämnat, och att Nikon också införlivat dessa i denna nya version 2 av den mer videoinriktade Z-modellen, till skillnad från Z7 II som har högre upplösning.
Men skillnaderna vi hittar hos Z6 II handlar egentligen om tre olika delar som vi går igenom i detta test: dubbla minneskortplatser, snabbheten hos kameran på flera plan, samt utökade videofunktioner. Och går du igång på något av dessa uppgraderingar så tillhör du antagligen den tänkta målgruppen.
Men mycket är sig också likt från Z6: utseendet med dess design är i det närmaste helt identiskt, kamerahuset har endast vuxit några millimeter för att de dubbla kortplatserna ska få plats.
Detta innebär att ergonomi och design hos Z6 II följer exakt samma linjer som hos både den första Z6, Z7 och Z7 II, vilket i testet för Z7 beskrev av mig som den bästa ergonomin hittills hos en spegellös kamera som vi testat. Och det argumentet håller fortfarande, och är också en av styrkorna hos Z6 II.
Men också sensorn på 24,3 megapixel är densamma som hos Z6, så här har ingenting hänt – den är fortfarande lika bra, och har alltså fortfarande även 273 autofokuspunkter.
Flera förbättringar
En bonusförbättring hos Z6 II är möjligheten att använda batterigrepp, MB-N11, något som förenklar en hel del för både de som både filmar och fotograferar exempelvis bröllop – samt möjligheten att fotografera under laddning – och ett effektivare batteri, EN-EL15c. Detta är helt klart fina nyheter för en del fotografer.
Men den kanske (i alla fall enligt många) avgörande detaljen som tillhör den första av de tre förbättringarna är de två minneskortplatserna. Nikon hade helt enkelt underskattat de krav som vi hört från två målgrupper – filmare och bröllopsfotografer – som kräver tillgång till utrymme respektive backup-möjligheter. Nu finns möjligheten att både köra de moderna och snabba CFexpress Typ-B-korten via en plats (eller XQD), samt de klassiska SD-korten (UHS-II) i det andra. Välja och vraka alltså.
Har blivit snabbare
På temat lagring trillar vi in på den andra förbättringen: snabbheten. Nikon har satsat stort och satt i dubbla bildprocessorer för att hantera systemet, något som också gör att seriebildstagningen har ökats något, från 12 till 14 bilder per sekund (i 12 bitar), med möjlighet till 124 bilder i 12-bitars okomprimerat råformat i serie, alltså en sekvens på nära 9 sekunder. För JPG gäller 200 bilder, varför vet jag inte, för den skulle säkerligen klara av några hundra till.
Men – här märks det också att kameran har lite extra kräm att använda, den känns nämligen otroligt snabb, och hanteringen är över förväntan, med läsning/skrivning till minneskortet och hur bufferten arbetar med seriebildstagningen och vissa fördröjningar som infann sig hos Z6. Imponerande bra.
Snabbheten gör också att autofokusen har både förbättrats och snabbats upp en del, enligt Nikon. Men den som tror att dubbla processorer ger dubbelt så bra autofokus får tänka om. Här måste jag ändå erkänna att jag är något besviken, eftersom jag upplevde Z6 som både rätt snabb, hyfsat säker med att hitta fokus i svagt ljus samt de möjligheter man får med följande autofokus – och att då Z6 II skulle ha fått en finfin vitamininjektion. Z6 II upplever jag nog som något, något snabbare, men hade ändå hoppats på mer. Det finns därför även en märkbar skillnad mot andra, snabba spegellösa kameror, något som märks via identifiering av huvud och ögon där Z6 II inte är lika snabb.
Men autofokusen är så klart inte dålig för det, den presterar bra, fungerar fint och gör ett bra jobb, absolut, och framförallt så hittar den ögon vid filmning rätt bra, något som är mycket användbart och fungerar bra. Jag hade däremot hoppats på en snabbare uppdatering av autofokus-rutan när den följer motiv, framförallt i snabba situationer – framförallt nu när kamerahuset fått mer resurser i form av en extra bildprocessor. Tyvärr lyckades inte AF-funktionen norpa tillräckligt med processorkraft från dom.
En fördel är däremot att det går att ställa in hastigheten för AF-följningen under pågående inspelning, något som kan vara bra för sekvenser som innehåller olika dynamik.
Autofokusen fungerar nu också ned till -6 EV med f/2-objektiv eller ljusstarkare, vilket däremot är riktigt bra för de som fotograferar i svagt ljus, samtidigt som Z6 II kan fokusera ned till f/8, vilket ökar möjligheten till bra autofokus med telekonverter.
Förbättrad video
De båda processorerna ger även upphov till mer avancerade möjligheter på video-sidan. Filmning fungerar i skrivande stund för 4K/30p, precis som Z6, men kommer förbättras ytterligare i och med en uppdatering av firmware som släpps i februari, som då ger kameran 4K/60p. 4K spelas in på hela sensorn och görs om till 4K – alltså utan beskärning som hos exempelvis Z7 –, vilket ger en riktigt skarp och detaljerad videokvalitet.
Som hjälpmedel för filmning finns alla möjligheter till knappkonfigurationer, för snabbt handhavande. Dessutom finns zebra-markering och focus-peaking, men det går inte att köra med båda funktionerna samtidigt.
Dessutom har Z6 II har även integrerad N-Log-profil och stöd för HDR/HLG, vilket ger möjlighet till bra dynamiskt omfång för dina filmer. Det går även att ansluta en extern inspelare för att spara video i 4K i 10-bitars 4:2:2, samt ProRes RAW, genom en speciell uppdatering som framöver kommer gå att köpa av Nikon för kameran, precis som det fungerade för Nikon Z6. För video till minneskortet gäller 8-bitars 4:2:0 i 144 megabit per sekund.
Just snabbheten är nog också en bidragande faktor till den förbättrade sökarbildsfördröjningen som fanns hos Z6, som nu är borta vid filmning i 4K. Hela filmhanteringen är smidigt och snabbjobbad.
Bildstabiliseringen för video går att ställa in på två vis, dels på eller av för kamerahusets inbyggda bildstabilisering som kompenserar med upp till 5 steg, dels med möjlighet till en något beskuren bild som ger en elektronisk bildstabilisering. Resultatet blir hur som helst mycket bra.
Ett bra bygge
Den elektroniska sökaren är samma som hos Z6 och Z7, och är även den mycket bra, med en upplösning på 3,69 miljoner bildpunkter och lugn och skön bild att titta på. Den är även inställbar i 11 manuella nivåer.
Pekskärmen på 3,2 tum är även den mycket bra. Även om det finns de med högre upplösning än 2,1 miljoner bildpunkter så gör den sitt jobb. Möjligen kan man fundera på varför Nikon inte gjort den vidbar för att kunna visa bilden framåt, eftersom det skulle underlätta för video. Kanske är svaret är antagligen att det blir den svagaste punkten, och det håller jag med om, även om det finns nackdelar med att ha den konstruktion som finns nu.
Också blixtsupporten har utökats till det utökade »CH+«-läget, något som fungerar med den trådlösa kontrollen WR-R11b, som kan fungera som blixtsynk.
En annan ny sak är möjligheten att uppdatera kamerans firmware via Snapbridge. Det är inget vi kunnat testa, men det underlättar så klart en del när en uppdatering finns tillgänglig.
Nikon z6 II | |
Typ | System |
Cirkapris | 25 000 kronor |
Sensor | 35,9 x 23,9 mm |
Upplösning | 24,3 megapixel(6048 x 4024) |
ISO | 100–51 200(Utökat: 50–204 800) |
Skärm | 3,2 tum (2 100 000 bildpunkter), vridbar i ett led, pekskärm |
Serietagning | Ca 14 bilder/s |
Filmning | 4K/30p |
Minneskort | 1 x SD, 1 x XQD/CEexpress |
Inbyggd blixt | Nej |
Hörlursuttag | Ja |
Mikrofoningång | Ja |
Wifi | Ja |
Mått | 134 x 100 x 70 mm |
Vikt | 705 gram |
Slutsats
Nikon Z6 II är en riktigt bra kamera som går att använda till mycket. Att den är snabb, lättanvänd och bra på både stillbild och video gör att den egentligen passar till allt möjligt, exempelvis som kompanjon för reportern som ska både film eller fotografera i jobbet.
Det finns egentligen mycket få anledningar för den som har en Z6 att uppgradera till en Z6 II, men för de som kollat in Z6 och funderat ett tag så kanske det blir lättare att ta steget nu, när möjligheten till dubbla kortplatser, batterigrepp och nytt batteri samt USB-laddning, snabbare seriebildstagning samt den kommande uppdateringen av video till 4K/60p finns, hos Z6 II.
Bildkvaliteten är som hos Z6, riktigt bra på många vis, även om det blir något bättre hos Z7/Z7 II med tanke på den högre upplösningen hos dessa två kameror. Det dynamiska omfånget är riktigt bra, och låter dig lyfta skuggor i efterhand på ett fördelaktigt vis.
Bruset i bilderna hålls lägre i och med den bakbelysta sensorn, och Nikon har lyckats bra med att kontrollera detta, även vid filmning, som ju även gör Z6 II till en utmärkt kandidat för video i svagt ljus. Men med Z6 får du i stället en högre filmkvalitet i FX-läge, alltså att hela bildsensorn utnyttjas.
Betyg
Handhavande: 78
Snabbhet: 87
Byggkvalitet: 78
Mångsidighet: 74
Funktioner: 79
TOTALT: 88*
Utmärkelse: Toppklass