Test: Olympus Stylus XZ-2 finslipad uppdatering

Ljusstyrkaoch smarta kontroller var något som gjorde Olympus XZ-1 intressant när den släpptes under senare delen av 2011. Kameran var eftertraktad då, framförallt för sin fina ljusstyrka i det inbyggda objektivet, tillsammans med sin kompakta design.

Nya Olympus XZ-2 går i samma spår med sitt objektiv med en ljusstyrka på 1,8-2,5. Brännvidden hos objektivet är 28-112 mm i småbildsformatet. Upplösningen har blivit något högre, och hamnar nu på 12 megapixel. Känsligheten har också förbättrats ett steg, och vi kan nu fotografera i upp till 12800 iso. Film spelas in i full-hd 1080p med 30 bilder per sekund.

Utvecklad design

Det första jag tänker på när jag tar upp kameran är att den är märkbart tyngre än sin föregångare –på pappret runt 20 procent tyngre med sin vikt på 346 gram. Det här är också något som göra att den enkla charmen försvinner med kameran, eftersom också kamerahuset är något större. Nackdelen är alltså att den inte längre är riktigt liten och lätt, fördelen är att byggkvaliteten blir förbättrad i stället.

Kamerahuset känns nämligen riktigt bra på många vis, med en känsla av ett hållbart och snyggt yttre, med uttänkta knappar och reglage och möjlighet att byta ut greppet som man håller kameran i. Greppet är också skönt och bra från början, med bra möjligheter att nå alla knappar. Här har Olympus också satsat på en förbättring för den som gillar att utnyttja kamerans kontroller: nytt är bland annat bländarringen runt objektivet, som kan programmeras till att göra olika saker beroende på situation, tillsammans med två programmerbara funktionsknappar – en på baksidan och en på framsidan –samt möjlighet till två egenvalda inställningslägen på programratten. Knappkänslan är mycket bra över hela kameran.

Totalt sett har Olympus gjort smarta uppgraderingar som ger möjlighet till ett ännu bättre handhavande än hos föregångaren XZ-1. Riktigt bra!

Tryckbar men tråkig skärm

Skärmen hos XZ-2 är en tryckbar och vinklingsbar 3-tumsskärm med en upplösning på 920 tusen bildpunkter. Skärmen går att böja 90 grader uppåt och 45 grader nedåt, vilket ger tillgång till de mest användbara vinklarna om du ska hålla upp kameran för fotografering, eller kanske filma i midjehöjd genom att titta nedåt på skärmen. Helt okej funktionalitet, vilket förbättrar byggkänslan, men minskar användningsområdet.

Skärmen som sådan är däremot rätt tråkig –färgerna känns matta och bilden aningen grådassig, med rätt lite kontrast. Detta gör att det utomhus kan bli rätt platt bild i starkt solljus. På plussidan kan jag däremot säga att den reagerar snabbt för ljusskiftningar, exempelvis från inomhus till utomhus, vilket är finemang. Också tryckkänsligheten på skärmen känns väl avvägd och exakt, vilket gör att skärmen fungerar mycket bra att använda för att sätta fokuspunkt eller navigera bland kamerans inställningar i vissa fotograferingslägen. Däremot hade jag gärna sett att man utökat funktionaliteten så att man kunde använda skärmen till mer saker än nu, exempelvis dra ut fler menyer från sidorna för att göra direkta ändringar.

Användbara funktioner

Gillar du den gamla klassiska analoga och manuella känslan hos en kamera kommer du antagligen också att gilla känslan hos XZ-2. Ringen vid objektivet ger en mycket bra kontroll för fotografering, i vilket läge du än befinner dig i: i a-läget justerar du exempelvis bländaren genom att snurra på ringen, som då har små steg som gör att du enkelt känner hur du ändrar inställningen. I s-läget justerar du i stället slutartiden. Känslan är riktigt bra, och snabb dessutom.

På framsidan finns också en regel för snabb ändring från autofokus till manuell fokusering. Fokus ställer du då manuellt med ringen, och får till din hjälp en inzoomad bild och en fokus-skala som visar var du befinner dig med fokus. Känsligheten och avvägningen i respons när man snurrar beror på hur snabbt du snurrar, vilket ger en viss utväxling för fokusmotorn. Innebörden är positiv och betyder att du snabbt kan fokusera vid objektivets närgräns, för att sedan ställa om fokus till oändligheten –men samtidigt få exaktheten. Jag är smått imponerad av Olympus lösning för manuell fokusering. Nackdelen är att jag helt måste lita på skärmens bildskärpa, då jag exempelvis inte kan få fram konturer, färg eller linjer som markerar var fokus befinner sig. Synd.

Autofokusen är riktigt snabb, och fungerar över lag mycket bra, även i miljöer med svagt ljus som exempelvis inomhus på kvällen. Tillsammans med den fina ljusstyrkan hos objektivet innebär detta att du klarar dig mycket långt.

Gillar du filter och effekter så har XZ-2 också en drös av dessa. Vissa gånger är det riktigt roligt att fotografera i kornigt svartvitt eller överdrivna färger.

Förutom detta finns också stöd att använda ett flashair-kort i kameran för att skapa ett trådlöst nätverk hos kameran. Efter lite krångel hittar min smartphone nätverket och jag kan koppla upp mig mot minneskortet tillsammans med Olympus Image Share-appen. För det är just minneskortet du når –inte kamerans funktioner –vilket gör att du inte kan ta bilder eller se sökarbilden. När du väl är uppkopplad kan du ladda ner bilder till din telefon, där du kan lägga på effekter eller dela bilderna på exempelvis Facebook. Totalt sett fungerar det bra, även om jag sett lösningar som är både snabbare, enklare att få igång och har fler funktioner.

Slutsats

Olympus Stylus XZ-2 är en kompetent kamera. Den kan mycket, bjuder på flera fina funktioner och har uppgraderats en del sedan sin föregångare. Funktionerna och knapparna fungerar riktigt bra och gör att du som fotograf alltid kommer att komma överens med din kamera. För den som behöver en allroundkamera som kan hänga med överallt så lämpar sig XZ-2 bra. Bildkvalitetsmässigt ser vi klara förbättringar i dynamiskt omfång och hur kameran hanterar brus på fotografering med hög iso, jämfört med föregångaren XZ-1. Kameran står sig bra i konkurrensen och har liknande prestanda som exempelvis Canon G15.