TEST: Sony FE 24mm f/2,8 G, FE 40mm f/2,5 G & FE 50mm f/2,5 G

Objektiv med samma yttermått och vikt har flera fördelar. För den som ofta använder stativ behöver man inte tänka på viktfördelningen, och för den som filmar så blir handhavandet detsamma när det gäller både fokus och känsla.

Sony har därför passat på att skapa denna trio för sin E-fattning, med de tre brännvidderna 24mm, 40mm och 50mm. Ljusstyrkan är nära på densamma också, det är bara det vidvinkligare 24mm-objektivet som har f/2,8 medan övriga har f/2,5.

Design passande video

Objektiven har bland annat utrustats med bländarringar som via en knapp kan justeras till klick för olika bländarvärden, något som passar stillbildsfoto, eller till en steglös och mjuk justering för filmaren som vill undvika stora justeringar i exponeringen. Som vanligt går justering av bländare också att göra via kamerahuset, då objektivets bländare ställts in i A-läget – som för övrigt har ett distinkt klick så den förblir i det läget vilket är mycket bra.

Objektivens autofokus drivs av dubbla linjära motorer, vilket gör att de är både tysta och snabba. När jag testar objektivet upplever jag också att så är fallet, med stabil, snabbjobbat autofokus, som klarar sig bra i alla situationer. Också manuell fokusering är finfin att använda.

Objektiven har dessutom en Fn-knapp som man kan tilldela funktioner till via kameran – en funktion som kan vara extremt användbar för exempelvis filmare som behöver låsa vissa inställningar.

Vid fokusering så justeras även linselementen internt, vilket innebär att inga yttre delar ändras eller roteras – något som är extra bra för exempelvis den som filmar eller fotar med polarisationsfilter.

Vikten storlek är grejen

Något som är befriande med just denna trio är att det ger en kontrast mot flera av Sonys andra högpresterande objektiv med stora bländaröppningar. Ljusstarka objektiv kan snabbt växa sig stora och tunga, och många har säkert väntat på objektiv som ändå har en hyfsad ljusstyrka runt f/2,8, men ändå kan prestera bra optiskt – samtidigt som vikt och storlek är mycket mindre än de vi sett tidigare: 64 x 45mm i storlek.

Allt blir en medling mellan kvalitet, storlek, vikt och pris, något som jag återkommer till. Men rent konstruktionsmässigt har Sony tänkt till med objektiven genom att tillverka dessa i en lätt men hållbar aluminiumlegering. Att dessutom skapa en trio i samma design har ytterligare fördelar: billigare tillverkningskostnad och bättre hantering för fotografen.

Objektiven känns också gedigna och kvalitativa, och är även vädertätade för att tåla damm och fukt på ett bra vis, allt kännetecknande Sonys G-serie.

Genom att använda sig av asfäriska linser hos objektiven kan bildkvaliteten hållas uppe trots minskad vikt – samtidigt som de två objektiven 24mm och 50mm fått extra ED-linselement för att minimera bland annat kromatisk aberration.

Kombinerat med lättare och smidigare kamerahus ger alltså dessa tre objektiv möjligheten till en lätt utrustning. Exempelvis kan Sony A7 C nämnas, som den kompakta videofunktionella kameran som passar för både resor och vloggare.Skillnaden blir rätt stor med ett av dessa objektiv som i det närmaste är att jämföra med kompakta pancake-objektiv till skillnad från exempelvis Sony FE 35mm f/1,8 med en vikt på 280 gram – där denna trio erbjuder en vikt mellan 162 och 174 gram.

Lätt att hantera

Att arbeta med objektiven är riktigt bra och enkelt. För den som är van vid manuell bländarring kommer dessa objektiv passa som handen i handsken, och för den filmintresserade finns känslan också där, genom den steglösa bländarfunktionen.

Fokusering är mjuk och enkel, och egentligen är det enda problematiska med trion att de är så lika varfandra att det är svårt att veta exakt vilket objektiv som är på vid första anblick.

Brännviddsmässigt är 24mm en klassisk vidvinkelbrännvidd, och bländaren på f/2,8 är ljusstark för de flesta situationer. Motsvarande brännvidd blir 36mm på en kameran med APS-C-sensor.

50mm känner vi också igen som en klassisk brännvidd, motsvarande 75mm på en kamera med APS-C-sensor. Här ligger däremot 40mm (motsvarande 60mm) däremot rätt nära – kanske för nära – 50mm, för att motivera att ha just båda dessa. 35mm hade så klart varit klockrent eftersom just den brännvidden är något som många gillar att använda.

Den lilla skillnaden i utsnitt som 40mm mot 50mm ger illustrerars i bilderna, och för gemene man kommer skillnaden antagligen vara för liten, men möjligen finns de fotografer eller filmare där just denna brännviddsskillnad spelar roll.

Slutsats

Alla tre objektiv vi har tittat på här är alltså i stort sett identiska till det yttre, med bra kvalitet och funktionalitet. Detta innebär att skillnaderna finns på insidan, då konstruktionen skiljer sig åt. Den fina bildkvaliteten och övriga egenskaper i förhållande till priset gör att vi ger alla tre objektiv utmärkelsen "bra köp".

Sony FE 24mm f/2,8 G presterar riktigt bra, med bra bildskärpa över hela bildytan på f/2,8. Hörnen har en viss oskärpa som blir något skarpare när vi bländar ned, men i det stora hela blir bilderna finfina direkt ur kameran.

Kromatisk aberration är liten, men distorsionen finns där även om den korrigeras av kameran, eller med objektivprofil i exempelvis Lightroom, med råfiler.

Vinjetteringen är däremot klart synlig vid f/2,8 men avtar som vanligt vid nedbländing. I övrigt ger objektivet en fin bakgrundsoskärpa, och med närgränsen 0,18 meter blir den också riktigt snygg. Dessutom går det att få till häftiga uttryck i bilderna vid just vidvinkel med detta objektiv – perfekt för den som filmar och gillar vidvinkel.

Sony FE 40mm f/2,5 G presterar snarlikt, men slipper den distorsion vi ser hos 24mm, vilket är precis som det brukar för brännvidden. Ungefär samma gäller för kromatisk aberration som knappt syns, förutom i vissa fall i kanterna på f/2,5.

Bildskärpan är även hos detta objektiv riktigt bra, även om det blir något, något bättre när vi bländar ned. Bildkvaliteten är sammantaget mycket bra, även om vinjetteringen är, precis som hos 24mm, klart synlig vid f/2,5. Vid nedbländning blir det bättre.

Sony FE 50mm f/2,5 G presterar även den i sin tur ungefär som 40mm-objektivet, med kontrollerad kromatisk aberration, fri från distorsion som hos de flesta objektiv vid brännvidden, samt synlig vinjettering vid de större bländaröppningarna.

Skärpan är däremot riktigt bra över hela bilden, även i hörnen. Dessutom bidrar både brännvidden och de rundade bländarlamellerna till en finfin bakgrundsoskärpa.

Summerar vi alla intryck så har Sony lyckats bra med sin satsning på kvalitativa men samtidigt mindre objektiv än de stora ljusstarka pjäser vi sett hittills. Bildkvaliteten och byggkvaliteten är bra, liksom handhavandet. Är du ute efter lätta objektiv för Sony så har du dom här.