Kamera & Bild testar

Vi testar Nikons nya supertele Nikkor Z 400mm/2,8 TC VR S

Kamera & Bild blev inbjuden till testfotografering med Nikons nya supertele Nikkor Z 400mm/2,8 TC VR S – med inbyggd 1,4x-telekonverter.

I samband med släppet av de två nya teleobjektivenNikon Nikkor Z 24-120 f/4 S och Z 100-400 f/4,5-5,6 VR S i slutet av oktober 2021 meddelade Nikon även att man hade supertelet Nikkor Z 400mm f/2.8 TC VR S under utveckling – ett ljusstarkt teleobjektiv med inbyggd 1,4x-telekonverter.

Objektivet blev klart till OS i Peking, och använder bland annat av sportfotografen Joel Marklund som var där för att fotografera atleterna. Nu gavs möjligheten även för Kamera Bild, då vi deltog på Nikons pressträff i Lee Valley VeloPark i London. I velodromcylingarenan kunde vi testaNikkor Z 400mm f/2.8 TC VR S tillsammans med Nikon Z9 för att se hur det var att hantera.

Objektivet testades tillsammans med Nikon Z9.

Det objektiv vi testade var ett exemplar som vi inte kunde behålla bilderna eller publicera bilderna ifrån, vilket innebär att vi i detta fall inte hellerkan bedöma bildkvaliteten från filerna eller visa dessa. Men av den visuella undersökning av bilderna vi gjorde i kameran fanns det inget som visade sig problematiskt. Bakgrundsoskärpan upplevde jag också som lugn och mjuk, vilket den oftast också blir vid dessa brännvidder.

Vi testade Nikkor Z 400mm f/2.8 TC VR S i Lee Valley VeloPark, London, tillsammans med flera andra objektiv som Nikkor Z 100-400 f/4,5-5,6 VR S som denna bild är fotograferad med.
Fotograferad med Nikkor Z 100-400 f/4,5-5,6 VR S.

Bilderna som finns i artikeln är alltså tagna vid tillfället men med andra objektiv, bland annatNikon Z 24-120 f/4 S och Z 100-400 f/4,5-5,6 VR S.

Lägre vikt

En stor fördel hos Nikkor Z 400mm/2,8 TC VR S jämfört med föregångaren är den lägre vikten på 2950 gram jämfört med 3800 gram (AF-S NIKKOR 400mm f/2.8E FL ED VR utan telekonverter i konstruktionen). Förutom detta säger även Nikon att man flyttat om tyngddpunkten hos objektivet vilket gör det enklare och smidigare att hantera. Däremot tillkommer över 200 gram för motljusskyddet, som man antagligen vill ha monterat både för ljus och smuts, samt som frontlinsskydd.

När jag testar objektivet med en Nikon Z9 på cyklisterna i velodromcykling, som innebär en hel del panorering i kurvorna, är också den första tanken att just fronten känns mycket lätt. Vissa gånger kan en känsla av tyngd vara positiv, men för handhållen fotografering som här, så förenklar det helt klart att tyngden nu ligger mot kamerahuset snarare än i fronten.

Enklare hantering

På så vis upplever jag panoreringarna som snabbare samtidigt som den uppåthållande kraften i min vänsterarm blir mindre, något som också gör att jag orkar med en längre period utan att vila armen. Här är man så klart helt olika, men en Z9 tillsammans med ett supertele på 400mm har ändå en hel del vikt (runt 2,3 kilo), vilket innebär att all viktminskning är att föredra för långa dagar kring en bankant.Det är också för proffsen som objektivet är ämnat, med sport- och djurfotografering närmast till hands.

Med den inbyggda telekonvertern på 1,4x kan jag också snabbt använda höger hands långfinger för att låsa upp låsreglaget för justering av 1x till 1,4x. Själva bytet sker genom att ändra ett annat reglage för att fälla in själva konverter-konstruktionen, och är snabbt och enkelt gjort.

Den inbyggda 1,4x-telekonvertern växlas in med ett reglage.

Justeringen innebär alltså att brännvidden på 400mm justeras till 560mm och motsvarande bländare f/4. På den brännvidden är ljusstyrkan ändå rätt fin, och bakgrundsoskärpan lika så, då man ofta fotograferar på en del avstånd.

För den som vill komma ännu längre går objektivet att kombinera med Nikons tidigare lösa telekonvertrar Z TC 1.4x samt Z TC 2.0x. Då går det att nå brännvidder motsvarande ljusstarka 800mm f/5,6 (utan att den interna 1,4x-konvertern används) alternativt att nå ännu längre som 1120mm f/8 med 2x-konvertern framför objektivet och använda den interna telekonvertern på 1,4x, men förlora lite mer ljus.

För den som blir stationerad på ett ställe men ändå vill nå både närmare eller längre ifrån så är den inbyggda telekonvertern en uppenbar fördel. Utsnittet går snabbt att justera utan att man förflyttar sig.

Tyngdpunkten mot fattningen förenklar hanteringen jämfört med AF-S-versionen för Nikon F.

Flera tekniker

För den som hanterar filter finns även en integrerad öppning för filter nära fattningen. Här kan man använda runda filter med 46mm diameter, som exempelvis polfilter. Luckan är smidigt placerad och den enda vettiga möjligheten att använda filter tillsammans med objektivet.

Minnesknappar samt fyra programmerbara funktionsknappar finns tillängliga för att ställa in objektivet på olika vis, allt för att snabbt kunna göra justeringar i fält utan att titta bort från sökaren.

Det streckade området avser telekonverterns linselement.

Objektivet är uppbyggt av 16 linselement i 12 grupper med två fluoridelement och två ED-linser, tillsammans med skyddande meniskglas och Nano Crystal coating som motsvarar reflektioner och flares.

Fokusringen är mjuk och lätt att använda. Däremot sitter den närmare fattningen mot kameran än framåt, vilket gör att det ändå blir en del tyngd att hålla uppe vid manuell fokusering. En bit framför finns även den programmerbara funktionsringen.

Objektivet stödjer även bildstabilisering till 5,5 stegs längre slutartider med Z-kamerahus. Specialaren är i dagsläget när det kombineras med Z9 som då ger bildstabilisering upp till 6 steg. Just den bildstabiliseringen fungerar så klart inte vid denna sportfotografering, men bara handhållet tagna bilder inuti lokalen visar att bildstabiliseringen är mycket bra både på att stabilisera bilden och ta bort skakningsoskärpa.

Bilstabiliseringen går också som vanligt att ändra beroende på vad man fotograferar, till olika lägen.

Vädertätat.

Snabbfokuserat

En annan ny teknik är den så kallade Silky Swift LM-fokuseringen, som driver fokusmotorerna snabbt. Och helt klart – när vi testar med Nikon Z9 är det inga problem att både följa, fokusera och omfokusera med objektivet trots att cyklisterna rör på sig snabbt i djupled.

Svårigheten kommer när det gäller att hinna med att panorera i kurvan, då det går snabbt i svängen om man står nära cyklisterna. I de lägen jag hann med att panorera så hängde även fokusen med, vilket också ligger i linje med hur vi uppfattade Nikon Z9:s kraftfulla autofokus i vårt test.

Det går även att använda Sport-Läget för autofokusen, vilket gör att sökarbilden förblir stabil när det går snabbt och vid panorering. Jag tycker det fungerar bra, för trots de snabba panoreringarna i den digitala sökaren så känns det inte som något hinder att se omvärlden digitalt. Annars har detta länge varit en sak som gjort att sportfotografer förordat en analog sökare – att faktiskt kunna världen direkt, när den sker, i realtid utan lagg eller blurr.

Summering

Själva hanteringen är a och o för ett objektiv som detta, och för det spelar vikten en stor roll. Här har Nikon lyckats väl med att hålla nere onödiga gram, samtidigt som man ger användaren möjligheten att lät växla mellan två brännvidder.

Styrkan hos objektivet ligger främst hos den inbyggda 1,4x-telekonvertern som förenklar för sport- eller djur-/naturfotografen på fält, samtidigt som ljusstyrkan är riktigt bra till det förhållandevis kompakta utförandet.

Det nya utförandet med tyngdpunkten justerad mot kamerahuset förenklar en hel del vid panoreringar, men även handhållen fotografering.

Hur objektivet presterar rent optisk återkommer vi till. Då kommer vi även diskutera för- och nackdelar hos dess optiska prestanda, samt tilldela eventuella utmärkelser.

Specifikationer

  • Brännvidd:400 mm (600mm DX)
  • Största ljusstyrka:f/2,8
  • Minsta ljusstyrka:f/22
  • Minsta fokusavstånd:2,6 m från skärpeplan
  • Maximal avbildningsskala:1/6.9
  • Antal bländarlameller:9 (rundade)
  • Filterstorlek:40,5 mm (drop-in)
  • Storlek:Cirka 159,5 × 358 mm
  • Vikt:Ca 3 800 g

Mer om objektivet kan du läsa här.