Johan Wessel: Nu ändras spelplanen – eller?

Jag städar ur min hurts på redaktionen. En drös kollegieblock med intervjuanteckningar får åka i papperskorgen, jag kan ändå inte längre tyda vad som står i dem. En samling av gamla namnbrickor från olika event får mig att känna ett visst mått av nostalgi, kanske spara? Nej, jag slänger dem också. Långt ned bland bråtet ligger ett nummer av Kamera & Bild, från oktober 2012. Den har legat där i hurtsen sedan dess, då jag hade jobbat på redaktionen i en månad. Detta exemplar med sitt för mig höga affektionsvärde, lägger jag förstås i spara-högen. Vilket jag för övrigt redan har gjort med alla övriga 103 nummer som jag sedan dess har medverkat i. Men nu har jag även »hittat« mitt första, vilket känns bra.

Jag bläddrar bland sidorna. Inne­hållet vittnar om en annan tid. Chef­redaktör Calle Rosenqvist är på plats i tyska Köln för att rapportera om de senaste kamerorna som visas på Photokina. Nikon D600 och Canon EOS 6D är de stora släppen, med »fullformat åt alla« som rubriken lyder. »Nu ändras spelplanen« skriver Calle i sin text.

Det har den förstås hunnit göra ytterligare några gånger sedan dess, när det gäller kameratekniken. Inte minst blir det tydligt när jag i mitt gamla oktobernummer hamnar i en artikel om nya Iphone 5. Jag skrattar till när jag läser att mobilen »flörtar med mobilfotograferna« med en kamera som nu även kan ta panoramabilder. Ja, vem är inte en mobil­fotograf i dag? Där kan man prata om att spelplanen har ritats om.

Jag fortsätter bläddra, en annons för Moderskeppet med sina onlinekurser dyker upp. På bilderna syns deras kärntrupp av lärare. Vad unga de ser ut, slår det mig. Men det gäller förstås en själv lika mycket inser jag – det här numret gavs trots allt ut för elva år sedan. På en annan sida annonseras det för höstens fotomässa. »Nordens största« läser jag. Och visst var den fortfarande stor då, där i början av 10-talet. Men nu planeras det för bygge av bostäder där Stockholmsmässan ligger. Saker förändras.

Och ändå inte.

Foto är trots allt väldigt mycket på samma sätt i dag som det var 2012. Intervjuerna med olika fotografer i det gamla Kamera & Bild-numret skulle likaväl kunna vara publicerade 2023. Fotograferingskonsten har inte förändrats mycket på elva år, det handlar fortfarande om att lyckas få betraktaren att »stanna upp och faktiskt se bildens innehåll« som det står i en av artiklarna. Det handlar än i dag, och har alltid varit så, om att få till en spännande mix av ljus, komposition och innehåll. Och så kommer det att förbli.

Men den mixen är inte det enklaste att få till. Och det är väl just därför vi gillar fotografering, för hur kul skulle det vara att med endast ett knapptryck kunna åstadkomma storverk? Fast kanske är det där vi befinner oss nu med robotar som kan »skapa«. Spelplanen ändras återigen, eller?

I mitt gamla tidningsexemplar har jag kommit fram till sidorna för vår fototävling, långköraren Grand Prix. Jag ler när jag ser flera välbekanta namn, som genom åren har varit tävlingen trogen. Här finns till exempel Björn Björnson från laget T-REx, Cletus Nelson Nwadike med en av sina karakteristiska svartvita bilder och Lisalove Bäckman med en porträttbild som fått motiveringen »ett bra hantverk med ljuset«.

Ordet hantverk ramar in allt tycker jag, det är väl grunden till all god fotografi. Annars blir det ganska själlöst, och det skulle absolut inte finnas någon mening med att tävla i bild. Man vill ju utveckla sitt hantverk, och kunna fascineras över hur duktiga andra är på att hantera det. På den punkten kommer spelplanen aldrig att ändras.

Tidningen är genombläddrad. Fram­me på sidan 98 läser jag att nästa nummer bland annat bjuder på ett test av Nikon J2. En annan tid, minst sagt. Men även om kameror har kommit och gått har kärnan i fotograferandet bestått. Kompositionsskolan som också väntar i novembernumret 2012 är nog lika läsvärd i dag. Får se om jag kan leta fram den i mitt arkiv.

För mig personligen ändras där­emot spelplanen. Det är därför jag städar ur hurtsen. Efter alla dessa år på Kamera & Bild tackar jag nu för mig. Nya utmaningar väntar, på en annan tidning inom ett annat ämnesområde. Men fotograferandet kommer alltid att finnas kvar hos mig – förstås!

Johan Wessel: AI är inte fotografi

Johan Wessel: Orimligt att Lantmäteriet ska titta på alla drönarfilmer