Kommentar

Kommentar: "Camera Control" på nya Iphone ingen revolution

Avtryckarfunktionen från 1880-talet får AI, och med det transformeras Iphone till en riktig kamera som omdefinierar begreppet "fotografering". Eller vänta nu …

"En knapp att härska dem alla." Apple uppfann det igen – knappen alltså – den del av verktyget på en kamera som vi bland annat kallar "avtryckaren" på kamerahuset som kirrar exponeringen. Den mekaniska exponeringshanteringen har funnits med länge, ända sedan 1860-talet, med vridbara och vinklingsbara skivor som togs bort och sattes framför objektivet för att påbörja eller avsluta exponeringen.

Rent knappmässiga blev de i sin design ett par årtionden senare, och anpassade för att användas av ett finger, oftast höger pekfinger. Det var typ 140-150 år sedan. Nu har knappen utvecklats, fått en viss taktil känsla och blivit både elektronisk och mer avancerad.

Men det är fortfarande en knapp. 

Trots att det "bara är en knapp" ska man däremot inte underskatta dess betydelse. Om du googlar på knappars design, knappars känsla, taktila funktion och hur de är utformade, så kommer du (om du inte redan tänkt på det) som fotograf inse att avtryckaren är av stor betydelse för hur känslan i fotograferingen är. 

En korrekt utformad exponeringsknapp ger dig en känsla av exakthet, en känsla av vetskap när du tagit bilden inom ramen av en millisekund, och att du satte bilden. En bra knapp kommunicerar med dig så du vet var du befinner dig i det fotografiska flödet, kanske genom att ge lite motstånd när du fokuserar, halvvägs nedtryckt, och sedan tar bilden.

Camera Control-knappen på Iphone 16.

Därför är knappens utformning inte att förringa, även om det låter som ett skämt. Och det har Apple förstått. De är något på spåren när de försöker att integrera den viktiga känslan av hanteringen och ergonomin som en fotograf behöver när den tar bilder, i den knapp som de kallar Camera Control-knappen som nu finns på nya Iphone 16-modellerna. 

Genom att knappen är tryckkänslig på flera olika vis som en taktil sensor, kan man skapa olika sätt att utföra en action på mobilen genom olika typer av tryckningar. Bland annat kan en halv-nedtryckning vara fokusering, helnedtryckning att ta en bild, och helnedtryckning som hålls, att påbörja en filminspelning.

Smart. Det är ju precis så som det fungerar på helt vanliga kameror. Och det är också precis det som finns på andra mobiltelefoner, exempelvis Sony Xperia-modellerna. De funktionerna är såklart något som har förbättrat användningen för den som fotograferar med mobiltelefon, det är både snabbare och enklare.

Men Camera Control-knappen verkar även ha ytterligare en funktionsmöjlighet, nämligen att kunna användas för att exempelvis zooma eller justera inställning genom att dra fingret över ytan åt sidorna. När man gör så växlar man mellan funktion, eller ändrar något i en inställning, som exempelvis nämnda zoom-grad.

Knappen fungerar som en taktil sensor.

Smart. Det är ju precis så det fungerade på Canon EOS R när den släpptes 2018 och hade en så kallad "touch-bar". Den hade samma funktionalitet, och användes av tummen för att justera inställningarna. Så här skrev jag i mitt test:

"Nyskapande är den touch-bar som finns på kameran. Den har fördelen att kunna ställas in till många olika funktioner, för att sedan kunna göra justeringar på en skala, uppåt eller nedåt. Idén är bättre än den är utförd."

Den knappen såg vi aldrig röken av senare, och kan väl i det närmaste anses vara ett tappert försök till utveckling som inte riktigt gick att förankra hos fotograferna – den var helt enkelt för otillgänglig, krånglig att använda, felplacerad och svårhanterad.

Frågan är hur det blir med Apples egna knapp. De som testat den i skrivande stund verkar mena att den följer ungefär samma känsla som jag hade med Canons touch-bar, att den är för klurig att använda. Men vem vet – kanske blir det bättre med tiden. Och kanske blir den bättre med AI – Apple Intelligence (nej just ja, Artificiell Intelligens betydde det ju) – hur nu AI kan förbättra en knapp mer än att vara just en knapp.

Touch-bar var ju för övrigt något som fanns på Apples MacBook-datorer som ett tillägg för att kunna ha en mer dynamisk hantering av funktioner i de program man arbetade, för att ta ett exempel. En pekyta som en rad, som kunde ta emot taktil input. 

Smart. Kanske. Meningarna var delade, och för tre år sedan försvann touch bar-funktionen från Pro-modellerna, och nu finns de inte kvar alls.

Hur länge får Camera Control finnas kvar?

Det som slår mig är att Apples grundare Steve Jobs, som även anses ha varit en koumpounofob, alltså ha haft knappfobi – kanske inte alls skulle ha gillat denna idé. Hans tankar kring knappar påverkade också designen i Apples produkter, med en ambition att göra användningen och designen så enkel och distraktionsfri som möjligt.

I en intervju med journalisten Walter Isaacson som bland annat är författare till biografin om Steve Jobs, ska han bland annat ha funderat på döden, sin cancer och gud:

“Kanske är det för att jag vill tro på ett liv efter döden, att när du dör så försvinner inte allt bara. Den visdom du samlat på dig, på något sätt lever den vidare. Ja, men ibland tänker jag att det är som en av- och på-knapp. Klick, och du är borta. Och det är därför jag inte har av- och på-knappar på Apple-enheter.”

Men det är inte bara Steve Jobs som tänker på knappar.

Leica är också välkända för att förhålla sig till minimalistisk design, sprunget ur tankarna kring att distraktioner i form av för många knappar, för mycket teknik och annat som påverkar fotografen ska hållas långt borta.

Ett färskt exempel är släppet av nya Leica M11-D där bildens betydelse och värden sätts i första rummet och tekniken blir sekundär. Leica M11-D har vare sig regelrätta knappar på baksidan om man bortser från den ISO-inställningsskiva som finns, eller en skärm för dig att titta på – vilket gör att du som fotograf slipper chimpa, slipper fundera, slipper tänka på diverse justeringar – och bara koncentrera dig på bilden. Här och nu.

Även Nikon har gjort en liknande rockad med sin Nikon Df för dryga tio år sedan: de valde att skippa filmfunktionen i kameran. Varför, kan man fråga sig, men enligt Nikon själva var det för att det inte behövs i denna modell, och att helt enkelt få bort ett moment från kameran: 

"Det här har mötts av två lite delade läger. Ett läger anser att det är en fördel då det blir färre grejer att tänka på, mindre reglage och inställningar, medan andra tycker att det är problematiskt med en så modern kamera som inte kan filma – när alla andra kameror kan det idag", löd min egen text i testet av kameran.

Det jag är rädd för är att Apple med hjälp av Camera Control försöker lösa ett basalt problem hos mobiltelefoner med en teknik som gör det för komplicerat, för att göra mobiltelefonen mer som en kamera. Kameratekniken och avtryckaren har förfinats i långt över hundra år, medan mobiltelefonerna med vettiga kameror har funnits i tio år.

Följer vi Leicas tankar kring fotografering så är det inte knappen det sitter i. Det är bilden man tar och bilden man får som det sitter i. Fotografiet. Det är det som betyder något, den tagna bilden, som besitter det verkliga värdet i det som skapas och är frukten av kreativiteten och det man använder tekniken och sitt verktyg till, inte omvänt.

Apples Camera Control-knapp hos nya Iphone 16 är alltså ingen revolution, och kommer antagligen inte förändra hur vi fotograferar med en mobiltelefon på så vis att det ger oss bättre bilder. Kanske blir hanteringen snabbare och bättre – men i värsta fall kommer det göra fotograferingen mer komplicerad genom att det blir krångligare än att "rikta - fota" som till mångt och mycket varit mobiltelefonens styrka över just en mer avancerad kamera. 

Det finns också en möjlighet att knappen är borta efter några generationer, en tanke som kanske går i linje med både Steve Jobs och kanske Leicas produktutvecklare, på samma vis som Canons. Eller så lever den kvar och utvecklas, förfinas och tar steget in AI-teknikens förlovade land med en makt som få kunnat ana: 

"En knapp att härska dem alla."