KRÖNIKA

Calle Rosenqvist: »Det är inte möjligt. Nej, det är nödvändigt.«

I filmen Interstellar har man använt sig av Thornes beräkningar för att visualisera det svarta hålet "Gargantua".

Känner du igen rubrikens citat? Om du gör det så kanske du tycker som jag – att det var en av de visuellt häftigaste och mest kluriga filmerna som släppts när den visades på bio.

Jag talar så klart om filmen »Interstellar« av regissören Christopher Nolan, som släpptes 2014 – otroligt nog för snart tio år sedan. Filmen blev en snackis då den använde sig av en av de mest verklighetstrogna visualiseringarna över hur ett svart hål skulle se ut om vi observerade det när, något som krävde stora mängder datorkraft för att simuleras fram.

Det som är extra häftigt är att astronomer och forskare från 40 olika länder lyckades skapa en bild av just ett svart håll – eller egentligen omgivningarna kring det – under 2019. I år släppte forskare en andra bild, som även om den inte är »nytagen« ändå påvisar något häftigt: förutsägelserna genom den allmänna relativitetsteorin och hur ljuset rör sig runt det svarta hålet stämmer väl överens med beräkningarna. Nytt var nämligen att den andra bilden baserade sig på kraftigt förbättrad datahantering.

Artificiell intelligens används så klart även inom astronomi och forskning, men det gör den mest nytta – den kan sortera, urskilja, framhäva och förbättra – våra möjligheter att navigera rätt bland alla strukturer, alla ettor och nollor som vi i mänskligheten så frenetiskt samlar in, för att kunna förstå vår omgivning bättre.

Jag talar så klart om filmen »Interstellar« av regissören Christopher Nolan, som släpptes 2014 – otroligt nog för snart tio år sedan. Filmen blev en snackis då den använde sig av en av de mest verklighetstrogna visualiseringarna över hur ett svart hål skulle se ut om vi observerade det när, något som krävde stora mängder datorkraft för att simuleras fram.

Det som är extra häftigt är att astronomer och forskare från 40 olika länder lyckades skapa en bild av just ett svart håll – eller egentligen omgivningarna kring det – under 2019. I år släppte forskare en andra bild, som även om den inte är »nytagen« ändå påvisar något häftigt: förutsägelserna genom den allmänna relativitetsteorin och hur ljuset rör sig runt det svarta hålet stämmer väl överens med beräkningarna. Nytt var nämligen att den andra bilden baserade sig på kraftigt förbättrad datahantering.

Artificiell intelligens används så klart även inom astronomi och forskning, men det gör den mest nytta – den kan sortera, urskilja, framhäva och förbättra – våra möjligheter att navigera rätt bland alla strukturer, alla ettor och nollor som vi i mänskligheten så frenetiskt samlar in, för att kunna förstå vår omgivning bättre.

Vår förståelse för vad som är sant eller inte börjar däremot vackla, mycket på grund av det som sker nu när AI enkelt kan producera de bilder vi säger att den ska trolla fram åt oss. Promptograferingen är här för att stanna och vi har inte så mycket att säga till om. Det är bara att gilla läget, helt enkelt.

Problematiken med AI har jag skrivit om många gånger, men nog blev det extra tragiskt när plattformen X, tidigare Twitter, fick stänga av sökresultaten från sökningar innehållandes de båda orden »Taylor Swift« och »naket«. Generativ AI (eller i varje fall de som använder den) tar ännu ett steg mot moralens avgrund.

Förtvivlade fotografer tittar på och intalar sig att AI inte ska göra dem arbetslösa. Antagligen har majoriteten rätt, i varje fall just nu. Men nog innebär det ett problem när ingen kan lita på om en fotografs bilder är äkta eller inte. Frågan kring autentisering av exempelvis bilder och bilders ursprung är extra viktigt för journalistikens trovärdighet, framförallt när det gäller mediarapportering.

Räddningen kan bli organisationen US AI Safety Institute Consortium, AISIC, som ska styra upp problematiken genom att ta fram riktlinjer och identifiera olika delar hos AI-utvecklingen som kan innebära problem. AI behöver begränsas, och användningen av AI behöver lagstadgas, menar de över 200 företagen som sitter med runt bordet.

Eller för att citera AI-roboten C.A.S.E. som är astronauten Coopers hjälpreda, i just Interstellar: »Det är inte möjligt«, säger han när Cooper vill att de ska docka med en extremt snabbspinnande rymdstation för att rädda mänskligheten.

»Nej, det är nödvändigt«, säger Cooper.